MSF i Sierra Leone

Läkare Utan Gränser, eller Médecins Sans Frontières, eller MSF, har funnits i Sierra Leone sedan 1995. Landet härjades av ett skoningslöst våldsamt inbördeskrig som tog slut 2002. Då visste många inte vad de stred om. Charles Taylor, den gamle liberianen, bedrev gerillafest i landet, haffades och sitter nu i Haag, i väntan på dom. Tusentals dog och hundratusentals flydde. 2004 hade FN genomfört en lyckad avväpning och idag verkar det svårt att överhuvudtaget kunna lägga ögonen på en Kalasjnikov. 2007 genomfördes demokratiska val där den dåvarande oppositionen All Peoples Congress (APC) ledda av Ernest Bai Koroma vann över regerande partiet Sierra Leone People’s Party (SLPP). Större delen av befolkningen lever på självhushållande jordbruk. Den mesta industrin raserades under inbördeskriget och den är långsam i tillväxt. Mineraler som utvinns är bland annat rutil (titandioxid som bl.a. används till färgpigment), diamant och bauxit (som används för att framställa aluminium).

För nyheter, kolla in t ex newsnow.co.uk. 

2007 räknade man med att det fanns endast drygt 60 läkare i landet. Detta i kombination med förhållandevis höga vårdavgifter, brist på mediciner och utrustning och stora avstånd har gjort att en stor del av befolkningen inte nås av den sjukvård de behöver och har rätt till. 

 

MSF driver idag två projekt i de båda distrikten Bo och Pujehun i södra provinsen. Det ena projektet tillhandahåller ”sekundär hälsovård” i form av ett sjukhus med drygt 200 bäddar. Där, i Gondama Referral Centre, ger vi sjukvård till barn och gravida kvinnor, med fokus på undernäring, komplicerade förlossningar och komplicerade malariafall. Det andra projektet fokuserar på primärhälsovård i fem kliniker tillsammans med hälsoministeriet och ett malarianätverk med 140 volontärer runt om i byarna. Vi tar emot drygt 30 000 patienter per månad i de fem klinikerna, vilket är mer än något annat MSF-projekt i världen. 490 personer är anställda lokalt, varav drygt 140 sjuksköterskor och två läkare. Till detta kommer 24 internationell personal samt de 140 lokala malariavolontärerna. Projekten finansieras till största delen av privata bidrag, men även vissa statliga bidrag från bl.a. Sverige och Norge. Planen är att under de kommande åren successivt försöka lämna över verksamheten till myndigheter och andra organisationer.